flickrum

att försöka sluta dagdrömma är det värsta jag gjort. för det enda jag vill är ju att försvinna in i min lilla drömvärld. och att den bittra gråa verkligheten inte ens får glittra lite tack vare min perfekt puffigt ombonade, rosa-skinande, cupcake-doftande drömvärld i huvudet. där det finns en pojke med mjuka underarmar och minst lika mjuk lugg framför ögonen som bara vill en sak och det är pussa sönder mig och varje fredagsnatt är dimmig, rökig, dansdansdans och hångel. men att försöka sluta dagdrömma är också det bästa jag gjort. för jag går inte sönder sådär in-i-helvete jävla jättemycket när jag öppnar ögonen och inser att min verklighet inte ens lite stämmer överens med min hemskt rosaprickiga dagdröm.