edie is a superstar, was a superstar



som vanligt. önskningar om colgate warm tongues, my legs wrapped in nothing but sunshine and its thinnest permission och tid spenderad på något vettigt.

men istället skaka av köld och tråkigt obehag, råka dricka förmycket smuggelvodka och glögg med en själsfrände och några nästan okända pojkar och inte tänka på vad jag gör eller hur jag gör det. sitta i underkläder och fuskpäls på en balkong och röka långa marlboro och låtsas att jag är edie sedgewick. och sen ligga i min patetiska säng, säga "jag dör nu, precis som jag alltid säger. jag dör hela tiden, men den här gången är det på riktigt" till mig själv innan jag låter de där av-sömnlösheten-fyllda-med-självförakt ögonen slutas och somna 03.23 någonting en sådär 2 timmar och 37 minuter innan alarmet ska väcka mig igen.

och jag dör ju inte alls. jag lever så jävla mycket, varje morgon klockan 06.00 säras mina ögonlock och låter den här ENERVERANDE verkligheten snudda vid mina gråblåa ögon och gå genom synspektra och synnerver och in i trasselhjärnan för att genomsyra hela min skakiga tonårskropp. fylla dom fylla mig med all likgiltighet och hetsiga idioti igen. fast jag inte vill fast jag inte orkar. dag ut dag in säljer jag mig själv till ett händelseförlopp av grå grå grå vardag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0