dimmiga dar det var fina dar men jag såg inte riktigt var vi var

Man får inte glömma att efter varma och lyckoimmiga sommarnätter väntar mörka och ångestfyllda höstdagar. Men man får heller inte glömma att de där utmattande och påfrestande höstdagarna ibland fylls med dimmiga och studsande dansgolvs-nätter. Och allt kanske känns lika tomt och betydelselöst efteråt men faktiskt var det sådär innerligt jättelyckligt in that very moment och ja det får man faktiskt leva på i en evighet om man vill.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0